måndag 25 oktober 2010

Så många varför men inga därför...

O nej, inte en till... Vad gör jag för fel? Det var den femte personen på tre veckor som försvinner ut ur mitt liv eller ur min närhet av olika anledningar.
Känns extra mycket när den här sistnämnde personens anhörig ringer och gråter i telefonen för att läget är som det är...

Vet inte om jag pallar fler överraskningar nu.

Igår slogs jag förresten av tanken att flytta tillbaks till Stockholm igen.
Jag tror jag slog tillbaka den. Tanken alltså

Är lite osams med den skäggige gubben här ovanför. Nä, jag menar inte Andreas, jag menar nå´n form av Gud. Efter det han gjorde förra helgen exempelvis så förstår vi definitivt inte varandra längre. Klipp dig o skaffa dig ett jobb vetja så kanske vi kan bli sams sen igen!

Det är lite mycket bergodalbana nu. (fast för mig som oftast står bredvid o håller väskorna så borde det ju inte bekomma så mycket. Står liksom bredvid o ser på det som sker. Ja, det här är ju en väldans intern liknelse, huvudsaken är att jag förstår den ;) Fast denna gång tror jag min själ att jag är med i karusellen som för övrigt snurrar fortare o fortare...

Nä, här har jag inte tid att sitta o trycka på knapparna - är mitt uppe i rollbesättandet av Wallmans Kalsonger-revyn. Var bara tvungen att haspla ur mig lite. Nu snyter vi oss i näven, gaskar upp oss o återvänder till livspusslet! :)

Bring me that horizon!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar