söndag 15 april 2018

I´m an englishman in New York kontra två fransmän i Gylsboda.


Hälften svin, hälften nöt. 
För övrigt,var det någon som natten mot söndagen såg dessa typer ute sent i Klökhultsmörkret så var det bara vi.





Jag har aldrig varit i Gylsboda....


SKÅÅÅÅL!

För det har jag ju. Flera gånger faktiskt. Annars tillhör det ju inte vanligheterna att göra Lönsboda med alla dess Helvetesbackar o rondeller. Språklexikon är också rekommenderat att ha med sig.
Vi var där för fotografering med Feelingz för några år sedan bland annat.
Dags för firmafest för Podden Blandfärs tänkte Felix o jag o siktade på ett säkert återtåg dit.

Förra lördagen blev det så en heldag. 
Väskan var fullpackad inför fotografering med ett gäng ombyten för att ta lite roliga kort som vi sedan även kan mala med i Blandfärsen.
Nu rådde dock inte så vårljumma vindar så det bidde bara ett uns av fotande o det i de kläder vi anlände i. Att minneskortet sedan cyklade runt knuten så att hälften av fotona som faktiskt togs, upphörde existera är även det ett faktum.

Vi började i Älmhult för att inhandla brakfika.
Fastnade i kontroll hos den ytterst rabiata kassörskan men vi hade inte snott så mycket utan fick passera Gå till slut.
Väl ute på parkeringen fick vi uppleva Gunhistorien på nytt,men det är en väldigt intern historia om än så hejdlöst rolig, men vi får lämna den därhän. Kanske kommer den i podden framöver.
Mot Gylsboda o tack vare Google Maps så hittade vi rätt på en gång.

Brakfika i snålblåst, lite fotande där allt gick som på räls bland annat, fick även uppleva att det inte var någon ko på isen för Felix kom inte ner ända ner (tack o lov) o så började då skapandet.
 Iförda lösmustascher o lösbaskrar och lyssnandes på fransk lös 60-talsmusik skred vi till verket. 
Jag lyckades förstöra två canvastavlor medan Felix kreerade ett majbålsliknande konstverk på sin.
Dagens höjdpunkt var definitivt när de tre snubbarna på cross kom förbibrötandes o glodde så till den milda grad på oss, att de höll på att köra omkull. När de sedan vänder sig om för att kolla om vår bil är fransk-registrerad har jag troligtvis redan kissat på mig i hysteriska fnissanfall på franska.

Till Älmhult ånyo. Dags för mat, men det utlovade vinet lockar så pass att vi bestämmer oss att inte käka på restaurang utan köper med oss plocksallad (från den rabiata kassörskan igen. Eller butiken hon jobbar i, i alla fall)
Skulle vi valt restaurang hade vi varit tvungen att ut o åka bil igen då Felix bor ungefär 7
 svåra år från centrum. 
Jajamän, rätt uppsnappat - han bor alltså i Klöxhult.
 Bara att åka hiss där tar väl typ en kvart.

Sitta i uterummet, dricka blått vin (dä va inte så gott som befarat) o plocka sallad.
O så in o börja spela in pod. Högt o lågt, oseriöst o seriöst o så kungen i en salig blandning.
O så övergick kvällen till natt o där vettet gick in gick vinet ut.
 Eller om det nu var tvärtom.

En väldans trevlig o avkopplande dag var till ända.
En dag med hälften nöt, hälften svin (o hälften på franska)
Det får snart göras om. Fram för fler firmafester!





Reser alltid lätt packad.




Första anhalt,mataffär. Stoppad av rabiat kassörska som genomförde gränskontroll eller nåt, 
Vi skulle ju ändå til Lönsboda.




Vad vore mitt liv utan Google maps?




Framme. 




Det är ingen ko på isen förrän rumpan är i land. 
Tack o lov var den i land hela tiden för Felix tog sig inte ut längre.



Glafs. På en filt från Barcelona. Tillverkad i Indien. Filten alltså.
Troligtvis var fikat därifrån med.



Har man ingen fotograf få man lita på självutlösaren. Den är lite oberäknelig dock. Eller om det är vi.



O så lite snabb-fotografering då i snålblåsten.O det blev ju så vackra o seriösa foton.Verkligen.Speciellt på undertecknad.

















Då kände vi oss mer hemma i våra roller som fransmän:







Mitt liv som Muns-bit. Eller heter det mums-bit? Nåväl, jag platsar som båda.



Nära döden-upplevelse. Faktiskt. Det stod ett långt järnrör lutat i en tunna här vid väggen. När fotot tas trillar det mot oss. Men vi fattar tydligen inget o är glada ändå.



Blandfärs visar sig från sin bästa sida.



Jag visste det! Min kompanjon gillar att trycka ner mig.
Hälften nöt, hälften nedtryckt svin. Medelst halv spade.



I ett hus vid skogens slut,liten "tomte" tittar ut...



Uppdrag slutfört.
Finns det hjärterum finns det stjärterum
Rött litet hus med vita knutar
You name it.



O så bidde det då podinspelning på lite franskt manér sisådär. Med två stolpskott.



I podden har jag tidigare dissat låten Cuba Libre a´ det grövsta. Nu fick jag smaka på min egen medicin. Det här just en Cuba Libre. Att bilden är suddig ska ni inte dra en pararell till att jag var detsamma.



Jag försäker smälta att Felix just dissade Lill-Babs i podden.





Två fransmän i Gylsboda. Enkel språkkurs i tvåstegsmetod.



Att köra bil iförd mustasch, basker o med en plötsligt tappad röst är uppenbarligen inte det lättaste.



O så då en direktlänk till podavsnittet som uppkom samma dygn. Jubileumsavsnit dessutom. 
Önskar man en variant på franska, säg till oss så ordnar vi givetvis det.

I övrigt, på återhörande o baguette på er allesammans!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar